Det (o)jämställda Skåne

Utgångspunkten i den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Men har vi verkligen det?

Nja, kanske svaret skulle kunna sammanfattas. Rent juridiskt har kvinnor och män samma rättigheter och skyldigheter, men i praktiken ser det annorlunda ut. Samhället präglas av strukturer som upprätthåller och reproducerar ojämlikheter mellan kvinnor och män. Det ser vi inte minst genom våra skånska jämställdhetskartor, vars könsuppdelade statistik tydligt visar att kvinnor och mäns liv ser olika ut.

Vi ser i statistiken från jämställdhetskartorna att männen oftare sitter på maktpositioner, driver företag och sitter i bolagsstyrelser. Arbetsmarknaden är kraftigt könssegregerad och även om kvinnor i högre utsträckning än män har eftergymnasiala studier i ryggen, tjänar de mindre och lägger mer tid på obetalt hem- och omsorgsarbete. Kvinnor jobbar i högre utsträckning deltid och är oftare än män timanställda. Kvinnors sämre ekonomiska situation är inte bara problematiskt utifrån ett lönepolitiskt perspektiv, utan leder i förlängningen till sämre pensioner där fler kvinnor än män lever som fattigpensionärer. Vi ser olika mönster för våldsbrott, kvinnor drabbas främst av våld inomhus av en bekant förövare medan män drabbas utomhus av en obekant förövare.

Den könsuppdelade statistiken visar att det finns könsbaserade skillnader och ojämlikheter i livsvillkor, och att kvinnor och mäns liv präglas av tydliga strukturer. För att förändra strukturer krävs ett systematiskt och ihärdigt arbete. Vinsterna med jämställdhet är många. När jämställdhet råder tar vi tillvara på all den kompetens som finns och samhällsekonomin påverkas positivt, samtidigt som jämställdhet också är en fråga som påverkar attraktionskraften, både för företag men även för städer och regioner.

Ett Skåne för alla måste vara jämställt!

Läs mer i vår projektrapport Kan vi leva och verka på lika villkor? Jämställdheten i fem kommuner.