Hur jämställda är kommunala bolag?

Jämställdhetskartorna synliggör jämställdheten inom kommunala bolag. De kommunala bolagen spelar en viktig samhällsekonomisk roll, och enligt beräkningar omsätter de omkring 200 miljarder kronor per år. Samtidigt är de kommunala bolagen i många fall en ytterst manlig arena, där få kvinnor återfinns på ledande positioner. Ser vi på landet som helhet visar en undersökning som gjordes 2011 av riksdagens utredningstjänst att kvinnorna utgör 26 % av Sveriges kommunala bolagsstyrelser, vilket bara är snäppet bättre än rikssnittet för privatägda bolag. I de fem skånska kommunerna som har publicerade jämställdhetskartor, ser vi att männen dominerar och det råder en utbredd ojämställdhet.

kommunalabolag

Vellinge är den kommunen som, förutom på VD-posterna, lyckats uppnå den högsta graden av jämställdhet, medan Tomelilla är den kommunen med flest kvinnor som VD:ar. Forskning visar att ju närmare politiska arenor en kommer, desto fler kvinnor sitter i styrelsen, men det tycks inte gälla de kommunala bolagen. Det är förvånande, eftersom styrelserna i kommunala bolag bör utses efter samma logik som riksdagsledamöter (och kommunstyrelser) och statligt ägda bolag och företag. Historikern Tomas Nilsson drar slutsatsen att kommunala bolag mer liknar börsnoterade än statliga, när en tittar på styrelsesammansättningen, och kan förklaras med att det vanligtvis är typiskt ”manligt” kodade verksamheter knutna till samhällsbyggnad, som bostäder, el och vatten, som bolagiseras.

Samtidigt har vi under arbetets gång många gånger ställt oss frågan: hur nomineras och väljs ledamöter till styrelserna? Vilken kravspecifikation finns när det ska värvas nya ledamöter till styrelseposterna? Vilka kompetenser efterfrågas?

Något för politikerna som nominerar till styrelserna att ta tag i!